sv

Bygglogistik idag

​Texten nedan är skriven av Martin Rudberg, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet.

Fungerande logistik är en förutsättning för kostnadseffektivt byggande. Ett flertal rapporter och examensarbeten har under de senaste årtiondena påvisat effekterna av undermålig logistik, vilket tyvärr fortfarande är en realitet i merparten av alla byggprojekt. Några exempel på dessa effekter är att försörjningskedjans leveransprecision fram till byggarbetsplatsen ofta ligger under 50 %, att leverantörsstrukturen är fragmenterad med onödigt många anlöp till byggarbetsplatsen, att byggarbetsplatsens logistiska layout försvårar effektiv materialhantering.

Detta medför i sin tur effekter för själva byggandets effektivitet som också har påvisats i ett antal rapporter och examensarbeten – byggarbetarens värdeskapande tid ligger ofta under 25 % av total arbetstid, materialomkostnaderna skenar, och den totala byggkostnaden ökar relativt sett mer jämfört med andra branschers kostnadsutveckling.

Som en följd av detta finns studier som visar på att byggkostnaderna generellt skulle kunna sänkas med ca 25-30 %. Forskning visar också att en stor del av dagens ineffektivitet och relativt sett höga byggkostnader kan härledas till undermålig logistik inom byggsektorn, och många är övertygade om att en stor del av kostnadssänkningen kan erhållas genom att skapa förutsättningar för bättre bygglogistik.

Bygglogistik omfattar planering, organisering, genomförande, koordinering och kontroll av materialflöden från råmaterial tills det materialet byggts in i den färdiga byggnaden. Effektiva logistiklösningar kan hämtas från andra branscher för byggnadsmaterial fram till byggnationsplatsen, men jämfört med andra branscher finns avgörande skillnader inom avtal, avisering och allmänna krav på transporter samt det faktum att försörjningskedjorna inom bygglogistiken oftast är av temporär karaktär, unika för varje ny byggnationsplats.

Vid själva byggnationsplatsen blir skillnaderna än större. Lossning, ankomstkontroll och lagring ställer krav på anpassade lösningar som beror på byggnationsplatsens geografiska läge och utseende. Logistiken rörande byggnadsmaterial måste även kompletteras med logistik kring resurser som t. ex. underentreprenörers maskiner och byggnadsställningar. Även returflöden av avfall och överblivet material måste beaktas.

Byggbranschen är förstås inte främmande för ovanstående problematik och ett flertal ansatser för att förbättra logistiken med målet att effektivisera byggandet pågår för närvarande i många olika led inom branschen. Byggherrar och beställare ställer högre krav på effektiv bygglogistik i sina upphandlingsunderlag, entreprenörer testar olika logistiska koncept och affärsmodeller, allt fler logistikleverantörer (så kallade tredjepartslogistiker) har gått in i byggbranschen och byggvaruhandeln erbjuder idag ett allt större utbud av olika bygganpassade logistiktjänster.

Det finns ett fåtal studier som utvärderar effekterna av detta, men ingen större studie som genomlyser design, genomförande och effekter av att i högre grad nyttja inköpta logistiktjänster för att effektivisera bygglogistiken och byggena. Servistiks och Wiklunds kommande engagemang som tredjepartslogistiker med ett övergripande ansvar för en logistikterminal och materialflöden vid byggandet av Norra Djurgårdsstaden är ett ypperligt tillfälle att genomföra en sådan studie.

 
 
/