sv

Rapporter

 

Skärpning på gång i byggsektorn!  (pdf)

Sedan den 1 januari 2002 fick BKF särskilda medel, cirka 20 miljoner kr per år, att stödja lämpliga pilotprojekt. Dessa skulle på olika sätt belysa ovanstående problemställningar och därigenom peka på viktiga sätt att få ner kostnaderna vid nybyggnad av i första hand bostäder. Alla led i byggprocessen skulle utmanas och effektiviseras, utan att därför ge avkall på väsentliga kvaliteter i slutprodukten, bostaden.
Fram till 2007 har cirka 107 miljoner kr gått till cirka 105 pilotprojekt, vilka har utmynnat i lika många avrapporteringar. I denna rapport har dessa avrapporteringar sammanfattats för att hitta hur det ska byggas billigare utan att påverka kvalitén.

 

London Construction Consolidation Centre  (pdf)

Ta tillfället i akt att läsa om London Construction Consolidation Centre (LCCC). Det finns en rad likheter med BLC att hitta i projektet och resultatet visar på stor potential inom effektivisering av befintlig bygglogistik.

 

Upphandlingsstrategier för utmanande projekt-förutsättningar i trånga innerstadsprojekt 2016  (pdf)

Denna rapport vänder sig till byggherrar som arbetar med utvecklingsdrivna projekt kopplat mot logistik och resurseffektivt byggande.

I Norra Djurgårdsstaden är Stockholms stads krav på miljö, gestaltning, etc. ovanligt stora och tillsammans med de höga markpriserna samt de trånga ytorna resulterar dessa förutsättningar i att bostadsutvecklingsprojekten här blir ovanligt utmanande, inte minst från ett logistiskt perspektiv. Vid sådana mer utmanande projektförutsättningar blir de traditionella konkurrensinriktade upphandlingsstrategierna inte effektiva. Beställarna bör istället utforma mer samarbetsinriktade upphandlingsstrategier baserade på

1) tidig involvering av entreprenörer i gemensam projektering
2) flexibla ersättningsformer baserade på löpande räkning och
3) samverkansformer som främjar förtroendeskapande och kunskapsutbyte.

I denna rapport diskuteras hur och varför mer samarbetsinriktade upphandlingsstrategier bör utformas vid utmanande projektförutsättningar. Det är av strategisk betydelse för beställarna att förstå hur deras upphandlingsstrategier påverkar konkurrens och samarbete samt hur de bör skräddarsys till olika projektförutsättningar för att skapa både möjligheter och drivkrafter för projektaktörer att utveckla och effektivisera sina aktiviteter i samverkan. Denna rapport kan därmed ses som en vägledning vid beställarnas utformning av upphandlingsstrategier i trånga och utmanande stadsutvecklingsprojekt, som exempelvis Norra Djurgårdsstaden.

 

Examensarbete KTH Upphandling samverkan BLC innovationer 2016  (pdf)

Studiens syfte är att skapa kunskap kring samarbetsinriktade upphandlingsstrategier och hur dessa kan skapa drivkrafter mot ett effektivt projektgenomförande i mindre kommunala anläggningsprojekt. Studien syftar även till att skapa en förståelse om hur ett bygglogistikcenter förhåller sig till anläggningsprojekt samt hur upphandlingsstrategin kan skapa drivkrafter mot ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. För att uppnå syftet med studien har en fallstudie av Norra Djurgårdsstaden med fokus på två anläggningsprojekt, med ett obligatoriskt nyttjande av ett bygglogistikcenter, undersökts. Genom en abduktiv forskningsmetod, i form av litteraturstudier och semi- strukturerade intervjuer, resulterar denna studie i att samverkan och ersättningsformen löpande räkning har varit en betydande strategi för projektens framgång.

En huvudsaklig slutsats i studien är att samarbetsinriktade upphandlingsstrategier passar i mindre kommunala anläggningsprojekt. Betydelsefulla komponenter för att uppnå ett effektivt projektgenomförande har även påträffats. Dessutom har studien visat att ett bygglogistikcenter, utformat som i Norra Djurgårdsstaden, inte är helt anpassat till ett anläggningsprojekt. Detta gör det svårt att dra slutsatser från resultatet kring hur upphandlingsstrategier bör formas för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. Däremot ger studien förslag på hur entreprenadupphandlingen kan skapa drivkrafter för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter med hjälp av litteraturstudier. Avslutningsvis kan slutsatser dras om att samverkansentreprenader, och ett fokus på långsiktiga relationer, skapar drivkrafter till aktörer att utföra ett effektivt projektgenomförande.

 

Examensarbete KTH Att skapa drivkrafter till förändring vid upphandling 2016  (pdf)

Som ett steg i riktningen mot ett mer miljövänligt och hållbart Stockholm upprättades våren 2013 ett center för samordnad bygglogistik (BLC) i Norra Djurgårdsstaden på initiativ av Stockholms stad. Ett logistikcenter för samordnad bygglogistik av denna storlek är det första av sitt slag i Sverige och kräver obligatorisk anslutning av samtliga byggherrar och entreprenörer inom området. BLC som innovation har medfört ett behov av förändring hos aktörerna vid upphandling av entreprenörer och i arbetssättet under produktion för att till fullo nyttja logistikcentret. Syftet med denna studie har därför varit att se till hur anpassningsförmågan till de förändringar som en innovation som BLC kräver kan främjas eller hämmas vid val av upphandlingsstrategier. Fokus ligger således på att identifiera huruvida upphandlingsstrategier kan nyttjas som ett verktyg för förändringsledning då den upphandlande aktören vill driva igenom en eller ett flertal förändringar. Rapporten är en sammanställning av en fallstudie av två nyproduktionsprojekt med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien grundar sig på en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer samt intervjuer av berörda aktörer i de två projekten och kan klassificeras som kvalitativ, empirisk forskning med ett hermeneutiskt förhållningssätt till inbringad empiri. Studien visar att den förändring som skett i sättet att upphandla har varit ett utökat förfrågningsunderlag från byggherrens sida innefattandes information om BLC och dess syfte och omfattning. Utökningen innehåller också rekommendationer på hur BLC kan komma att användas. Tillägget i förfrågningsunderlaget förs på samma sätt vidare till underentreprenörer när dessa upphandlas av respektive huvudentreprenör. Trots byggherrens vision om ett effektivt och innovativt nyttjande av BLC har denne inte lyckats skapa rätt drivkrafter hos entreprenören för ett sådant användande. Svårigheten har visat sig delvis ligga i att BLC ännu inte fungerar på ett smidigt sätt för dess användare. Man upplever också svårigheter i att kalkylera kostnader för användandet av BLC vilket medfört att byggherren tar den största ekonomiska risken avseende BLC i projekten. Hos entreprenörerna är den övergripande uppfattningen att BLC är överflödigt och inte nödvändigt inom området varför mottagandet varit problematiskt och inställningen till att nyttja BLC negativ. För att utöka användandet av BLC och säkerställa att samtliga aktörer delar samma uppfattning om syftet och behovet av BLC bör byggherren vara mer drivande i denna fråga. Ett tidigt involverande av entreprenörerna i upphandlingsskedet samt gemensamt utformade krav på hur BLC ska användas i kombination med finansiella incitament kan ha en upptinande effekt hos entreprenörerna och öka deras mottaglighet för de förändringar som BLC innebär.

 

Examensarbete LTU En fallstudie om affärsmodellens påverkan på implementering av systemiska innovationer i byggbranschen 2016  (pdf)

Innovation länge har ansetts vara en utav nyckelfaktorerna till ekonomisk tillväxt, högre levnadsstandard, konkurrenskraft, ökad produktivitet och en hållbar utveckling för företag och industrier. Trots att innovation driver tillväxt och konkurrenskraft har byggbranschen länge blivit kritiserad för deras låga innovationsvilja i jämförelse med andra branscher. En typisk innovation i byggbranschen är systemisk och denna innovation sägs vara en av de innovationstyper som leder till bäst produktivitetsvinster i byggbranschen. Implementeringen av innovationer i byggbranschen har visats vara svårt, detta då värdeflödeskedjan är fragmenterad och kunskap, teknologi och färdigheter är utspritt i flera organisationer vilket gör en förändring till en icke-trivial process ur ett nätverksperspektiv. Varje innovation behöver också en lyckad affärsmodell. Studiens syfte har därför varit att undersöka hur affärsmodellen påverkar implementering av systemiska innovationer i byggbranschen. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie. Studien gjordes med en induktiv forskningsansats och med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Personer med ledande befattning i fyra utvalda byggprojekt i Norra 2-etappen i Norra Djurgårdsstaden intervjuades. Gemensamt för de fyra byggprojekten var att de alla implementerade den obligatoriska systeminnovationen BLC. Personer från BLC och kommunen intervjuades också. Studien resulterade i en kartläggning av hela BLC:s affärsmodell uppdelat på nio aspekter: Strategimodell, Resursmodell, Nätverksmodell, Kundmodell, Marknadserbjudande-modell, Intäktsmodell, Tillverkningsmodell, Inköpsmodell och Finansiell modell. I studien visade det sig att Resursmodell, Kundmodell, Marknadserbjudande-modell och Finansiell modell är särskilt viktiga (och utmanande) aspekter att ta hänsyn till för systemiska innovationers affärsmodell. Studiens slutsatser implicerar att Innovationens affärsmodell är en viktig faktor vid implementering av innovationer, och även ett viktigt teoretisk bidrag då studier om systemiska innovationers affärsmodell saknats. Studiens slutsatser innebär också att utvecklare av innovationer i byggbranschen har försetts med praktiska verktyg för att implementera innovationer och utforma en lämplig affärsmodell för innovationen.

 

Examensarbete KTH Logistikplanering hos svenska byggentreprenörer  (pdf)

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter.

Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin.

Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta. Genom att införa en liten central logistikenhet kan expertis inom logistikområdet tillföras på en nationell nivå. Logistikenheten kan bland annat utforma en standardiserad logistikanalys samt förbereda avtal med tredjepartlogistikföretag.

Logistikplaneringen bör bland annat bestå av en standardiserad logistikanalys, i form av en sammanfattad checklista där projekten lätt kan få en överblick av analysens innehåll. Logistikanalysen som rekommenderas är indelad i fyra avsnitt leveransanalys, materialanalys, APD-plan och inköparens underlag. Det rekommenderas även att tillhandahålla sammanfattande verklighetsbaserade typexempel till nya byggprojekt för att basera projektets logistikplanering från.
Det är lättare att finna incitament till att följa en plan om planeringen har utförts av individerna som ska använda den. Därför rekommenderas det att logistikplaneringen bör utföras av byggprojektets platschef, inköpare och logistikansvarig samt logistiker på regionnivå. Med tydliga rollbeskrivningar tidigt i projektet underlättas arbetet under hela byggprocessen, eftersom varje projektdeltagare är medveten om sina befogenheter och ansvarsområden.

Logistik är ett aktuellt diskussionsområde idag då satsningar inom detta kan generera fördelar i form av effektivare processer, ekonomiska vinster och nöjdare kunder. Dels kan en välutförd logistikplanering under ett tidigt skede skapa en effektivare leverans- och materialhantering på byggarbetsplatsen. Dessutom kan organisationsstrukturen förbättras med ett standardiserat arbetssätt, vilket skapar en trygghet i medarbetarnas roller. Logistikplaneringen kan genom detta generera konkurrensfördelar, dels i anbudsskedet men även för framtida långsiktiga samarbeten.

 

Examensarbete KTH Logistikansvarig i projekt  (pdf)

I byggprojekt utan logistikansvariga råder generellt ett delat logistikansvar, som därmed riskerar att negligeras. Dålig leveransprecision och godsmottagning samt onödigt stora lager är vanliga problem på byggarbetsplatser. Brist på nytänkande utgör ett hinder för byggprojektens effektivitet.

Med en logistikansvarig skapas en helhetssyn över byggprojektets flöden. Genom synkronisering av leveransplaneringen (i ett IT-baserat bokningsprogram) med produktionen erhålls en stor leveransprecision vilket möjliggör en ökad produktivitet samt minskad lagring i projektet. Med APD-planen visualiseras och effektiviseras materialflödet på arbetsplatsen. Genom samordning av produktionsaktiviteter skapar rollen synergieffekter och kan förebygga kostsamma störningar. Genom den logistikansvariges arbete skapas frigjord tid för övriga tjänstemän, som varken anser sig ha tid, kompetens eller engagemang för uppgiften. Genom upprättande av en logistikbilaga säkerställs och kommuniceras logistikavtal och därmed troligtvis god logistikhantering. Den logistikansvarige kan dock betraktas som en onödig länk att samarbeta med jämfört med tidigare. Att skapa en central befattningsbeskrivning för en logistiker medför större organisatorisk enhetlighet vilket möjliggör framtida effektiviseringar och kostnadsbesparingar.

Någon eller några som är ansvariga för logistiken bör finnas i alla projekt. I stora projekt är det ovärderligt med en person som äger logistikansvaret, i små projekt är rollen inte lönsam på heltid. Centrala mallar och verktyg bör därför finnas. Ett flertal faktorer utöver endast kostnad påverkar behovet av en logistikansvarig; Arbetsområdets storlek, byggnadens storlek, tidplanen, geografisk placering, logistikplanering och verktyg, antalet projektmedlemmar, antal leverantörer, antalet upprepningseffekter i produktionen, andelen projektspecifika material, kompetens och engagemang hos projektmedlemmar samt organisationens upplägg.
Logistiken bör införas redan i projekteringen för att kunna effektivisera byggarbetsplatsens materialflödeshantering. Den operativt logistikansvariges arbete förutsätter i viss mån även detta. Detta underlättas med en strategiskt logistikansvarig och/eller med centrala mallar. Strategiska logistiker möjliggör ett ökat samarbete med inköpare, vilket förbättrar det totala logistikarbetet inom byggföretaget. Logistikplaneringen inför ett projekt bör utföras tillsammans med yrkesarbetare, att inte tillvarata deras kompetens är ett betydande slöseri.

 

BLC delavstämning 2011-2016  (pdf)

Bygglogistikcenter (BLC), ligger placerat i Ropsten i Stockholm. BLC har varit i drift sedan april 2013 och invigdes i maj samma år. Sedan starten 2013 har många tjänster utvecklats på BLC, anläggningen har byggts ut och organisationen har förändrats. BLC är ett utvecklingsprojekt och är i ständig förändring. I detta dokument sammanfattar Fredrik Bergman hur projektet BLC utvecklats, från ett beslut 2010 om ett logistikcentrum, till att idag ha en fullt fungerande verksamhet i ständig förändring.
Denna rapport avser att vara en delavstämning för perioden januari 2011 till juni 2016. Rapporten visar på hur utvecklings-/innovationsarbetet med uppförande av BLC har genomförts inom Norra Djurgårdsstaden. Rapporten visar också vilka mål och intentioner som Stockholms stad har, hur affärsmodell, kalkyler och dimensionering har genomförts, hur anläggningen vuxit fram och hur olika innovationer kring både teknik och management har genomförts. I rapporten beskrivs även vilka pågående forsknings- och utvecklingsprojekt samt genomförda examensarbeten som kopplats till BLC.

 

Avfallshantering - minska avfallet Tyren  (pdf)

Det går att minska byggavfallet. I denna rapport beskriver vi hur det kan göras. Målet är att lägga en grund för att förebyggande av avfall ska bli en självklarhet vid byggprojekt på samma sätt som återvinning redan är det.

Den här metoden är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Tyréns AB, NKS-bygg inom Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare. Syftet med projektet var att ta fram metoder för att förebygga byggavfall vid nyproduktion. Projektet fi nansierades av Sven Tyréns stiftelse, Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare. Bygget av Nya Karolinska Solna har fungerat som utgångspunkt för projektet

 

PRODUKTIVITETSLÄGET I SVENSKT BYGGANDE 2013 Nybyggnad flerbostadshus och kontor  (pdf)

Den här rapporten redovisar produktivitetsrelaterade data för nybyggnadsprojekt, flerbostadshus och kontorsbyggnader, färdigställda under 2012 och inledningen av 2013. Den syftar till att med hjälp av fakta stimulera och vägleda förbättringsinsatser hos beställare, konsulter, entreprenörer och andra aktörer som har betydelsefull inverkan på att byggprocessen bedrivs på ett effektivare och säkrare sätt. Rapporten har sin bakgrund i flera initiativ.
• Svensk byggsektor har upprepade gånger initierat bredare samarbeten för att kraftfullt förbättra produktiviteten. I det senaste initiativet, ”svensk samhällsbyggandssektor i världsklass”, föreslås produktivitetsmätning som en av flera angreppssätt. Arbetet med denna rapport har inspirerats av detta initiativ.
• Region Väst inom Sveriges Byggindustrier och den regionala avdelningen inom Byggnadsarbetareförbundet driver sedan ett par år tillbaka ett gemensamt samtal om hur produktiviteten kan ökas inom byggandet. Där har behovet av att mäta och synliggöra faktiska förhållanden vuxit fram.
• Vid Chalmers tekniska högskola har sedan 1980--‐talet genomförts kartläggningar av hur väl byggprocesser fungerar och vad som förklarar framgång och misslyckande. Under arbetet med dessa kartläggningar har forskargruppen upprepade gånger upplevt en efterfrågan av data som beskriver hur byggprocessen ser ut och hur väl den fungerar.
• Sverige Bygger samlar data om planerade och pågående projekt. De har en befintlig databas och ett upparbetat system för att hämta in information, vilka lämpar sig väl för att utnyttja vid datainsamling om pågående och avslutade projekt.

 

Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden - Kristin Brunge, KTH Industriell E  (pdf)

Den här rapporten handlar om hur stor energianvändning och miljöpåverkan står byggtransporterna för under byggandet i Hjorthagen och hur kan dessa faktorer förändras i och med en samordnad bygglogistiklösning? Arbetet har även avgränsats till att endast kartlägga de transporter som dokumenterats av byggherrarna genom följesedlar. Med andra ord faller transporterna från sanerings- och markarbeten utanför examensarbetets ramar samt de avfallstransporter som bygget genererar. Inte heller de transporter som byggherrarnas underleverantörer står för har tagits med i arbetet. En leverans har i arbetet motsvarats av två transporter, en in till avlämningsstället och en ut från avlämningsstället. För logistikcentralens fordon har dock en leverans motsvarats av en transport, eftersom fordonen har antagits åka i en slinga till olika avlämningsställen. Den samordnade bygglogistiklösningen har bland annat för avsikt att minska trängseln och öka framkomligheten i byggområdet. En ökad framkomlighet borde minska tomgångskörning från eventuell köbildning och därmed reducera miljöemissionerna. I examensarbetet har dock inga beräkningar gjorts på tomgångskörning, varken i referens- eller logistikscenariot.

 

Ett effektivare byggande - Lindgren och Ottosson  (pdf)

Syftet med denna rapport är att kartlägga och beskriva hanteringen av gips på några typiska byggarbetsplatser med särskilt tonvikt på icke värdeskapande moment samt att få fram en siffra på vad hela processen faktiskt kostar på de utvalda objekten. Denna kostnad skall sedan jämföras med kostnaden för ett alternativt sätt att hantera gips på som finns idag med 3PL- föreSyftet med denna rapport är att kartlägga och beskriva hanteringen av gips på några typiska byggarbetsplatser med särskilt tonvikt på icke värdeskapande moment samt att få fram en siffra på vad hela processen faktiskt kostar på de utvalda objekten. Denna kostnad skall sedan jämföras med kostnaden för ett alternativt sätt att hantera gips på som finns idag med 3PL- företaget Bygglogistik GBG AB. En diskussion ska sedan föras kring de aktiviteter som inte är värdeskapande på byggarbetsplatserna och hur dessa kan effektiviseras. Totalkostnadsanalysen ska också utgöra ett underlag för en diskussion i vidare bemärkelse.taget Bygglogistik GBG AB. En diskussion ska sedan föras kring de aktiviteter som inte är värdeskapande på byggarbetsplatserna och hur dessa kan effektiviseras. Totalkostnadsanalysen ska också utgöra ett underlag för en diskussion i vidare bemärkelse.

 

Energieffektiv byggarbetsplats - IMCG  (pdf)

IMCG har i samarbete med NCC och Cramo tagit fram energiförbrukningen och åtgärdsförslag för energieffektivisering av manskapsbodar för byggarbetsplatser. Se hela rapporten på www.imcg.se

 

Lönsammare byggprocess - Svensk Byggtjänst  (pdf)

Den 3 februari 2009 arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet en branschträff på temat ”Mot en lönsammare byggprocess” på Byggforum i Göteborg. Fyra föredragshållare belyste ämnet från var sin synpunkt. Den gemensamma slutsatsen var att det finns stora möjligheter att effektivisera byggprocessen och spara väldiga summor. För att nå dit krävs nya insikter och attityder samt systematiska förbättringsarbeten.

 

Slöseri i byggprojekt - Josephson och Saukkoriipi  (pdf)

Denna rapport redovisar resultat från en kartläggning av slöseri i byggprojekt. Syftet är att stimulera den pågående debatten om byggkostnader genom att lyfta fram exempel på sådant som görs i onödan, dvs aktiviteter som inte tillför något värde för kunden. Vid inledande brainstormingseminarier identifierades 750 aktiviteter eller dokument som
uppfattades vara utan värde. Efter en prioritering kartlades sedan slöseriet inom ett antal områden. Direkta observationer blandades med intervjuer, gruppdiskussioner och studier av projektdokumentation. Kartläggningen visar att slöseriet är i storleksordningen 30-35% av projektets produktionskostnad. Huvuddelen av detta är dolt för sektorns aktörer, främst beroende på en bristande insikt i vilka aktiviteter som tillför värde för kunden och vilka aktiviteter som inte gör det. I rapporten redovisas exempel på slöseri sorterat i fyra huvudgrupper.
• Fel och kontroller. Kostnaderna för synliga och dolda fel är stora. Även kostnader för
kontroller, försäkringar, stölder och skadegörelse är höga. Slöseriet i denna grupp
utgör mer än 10% av projektets produktionskostnad.
• Resursanvändning. Kartläggningarna visar på överraskande stor andel slöseri i form av väntan, stillastående maskiner och materialspill. Detta slöseri motsvarar mer än 10% av projektets produktionskostnad.
• Hälsa och säkerhet. Slöseriet knutet till arbetsrelaterade skador och sjukdomar är så
stort att det redovisas i en separat grupp. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och förtidspensionering och belastar projekten indirekt via skatteinbetalningar. Slöseriet i denna grupp utgör ca 12% av projektets produktionskostnad.
• System och strukturer. De exempel på slöseri som redovisas i rapporten, t ex utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och mycket dokumentation, motsvarar sammantaget ca 5% av projektets produktionskostnad. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer omfattande ledningssystem.

 

Vad kostar materialet, egentligen? - Josephson, Eriksson och Frödell  (pdf)

Den här rapporten handlar om vad byggmaterial egentligen kostar, dvs vad den totala kostnaden är för att få ett visst material tillverkat, fraktat och slutmonterat på plats i byggnaden eller anläggningen. Den baseras på fyra delstudier vid bygg- och anläggningsprojekt där armeringsprodukter av typ ILF har monterats. Vid varje delstudie har såväl materialflöden som armerares arbete följts upp. I de fyra delstudierna är fraktkostnaden 522-948 kr/ton och hanteringen på byggplatsen 4375-15780 kr/ton. Genomsnittspriset för den ILF som levererades under 2010 är 6480 kr/ton. Kostnaden för att hantera armeringsmaterialet på byggplatsen kostar alltså i storleksordningen lika mycket som det kostar att tillverka samma material. Det innebär att byggentreprenörens produktionsplanering och samverkan med armeringsleverantören för att skapa effektiva materialflöden är mångfalt mer betydelsefullt än att förhandla om enstaka procent på materialpriset.

 
 
 
/