Genom bygglogistikcenter kan 5 av 6 byggleveranser reduceras från byggarbetsplatsen. Med detaljplaner där flera byggaktörer bygger samtidigt har det varit helt nödvändigt att reducera byggtrafiken fram till byggarbetsplatsen. Vill du veta mer om BLC är du välkommen att kontakta oss via telefon eller besöka oss på vårt projektkontor "Pråmen" vid Malmvägen 17 i Värtan.

Genom återbruk av byggmaterial och installationsmaterial kan vi
tillsammans spara på planetens resurser. Vi minskar på CO2-utsläpp i och med att vi kan undvika att ständigt producera nytt material samt att vi minskar mängden avfall. Återbruk är relativt nytt inom byggbranschen. Eller rättare sagt, tanken och medvetenheten kring återbruk har funnits länge, att praktisera det i byggandet är relativt nytt.

Stora möjligheter med återbruk
Det finns exempel där en byggherre (Fabege) räknar med att kunna halvera sin klimatpåverkan i ett projekt genom återbruk av 1500 kvadratmeter håldäck från en annan byggnad. Det här är ett jättebra exempel som visar att det är möjligt att göra stor miljönytta genom att våga tänka nytt.

Återbrukat material används igen utan att man behöver processa materialet. Man behöver till exempel inte smälta ner metallen och göra en ny produkt. Då är det återvinning.

Exempel:
Krossa och smälta glaset och göra nya glasprodukter= återvinning

Hämta in överblivna gipsskivor till återbrukscentret för att kunna återanvända dessa i andra projekt = återbruk

Idag pratas det en del om cirkulärt byggande. Motsatsen till cirkulärt byggande är linjärt byggande.

Cirkulärt byggande handlar om att man bygger nytt med tanke på framtiden redan från början. Kan till exempel fasadtegel eller stengolven i en byggnad som ska rivas återanvändas i ett framtida hus?

Linjära processer är vi mer vana vid där så gott som allt byggmaterial och inredning är nyproducerat. Här finns helt klart en hel del utmaningar för byggherren att hantera som garantifrågor, byggregler och inte minst pris. Det är inte säkert att ett återbrukat material som ska projekteras in i ett kommande hus blir billigare än att köpa motsvarande vara nyproducerad.

I Norra Djurgårdsstaden har byggherrarna ett avfallskrav på max 20 kg avfall/BTA. Historiskt sett har inte någon byggherre klarat kravet, någon har hamnat på precis över 20 kg medan många legat långt över kravet. Den gula grafen avser ett projekt som inte kommit igång ännu 2022 samt den bruna grafen avser ett pågående projekt som ligger nära att hamna över 20 kg gränsen. Detta visar att det i Norra Djurgårdsstaden och säkert andra stadsutvecklingsområden krävs återbrukslösningar för att göra det möjligt för byggaktörerna att minimera avfallet till en nivå där man möter stadens avfallskrav.

I ett examensarbete från KTH ”Drivkrafter och hinder med återbruk inom byggbranschen. En intervjustudie av Klara Björkman och Isabella Kardell går det att läsa följande.

För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande Engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas.

De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är:

• Minska klimatpåverkan
• Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material
• Unika gestaltningsmöjligheter
• Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag

De främsta hindren som har identifierats är:

• Okunskap, inrutade vanor
• Saknad av kvalitet- och garantisystem
• Brist på lagerhållning och logistik
• Brist på återbrukat material och komponenter

En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten
kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv
behöver följande genomföras för ett främjat återbruk:

• Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen
• Längre medverkan och delaktighet för arkitekten
• Flexibilitet i gestaltningen
• Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter

Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja
återbruk:
• Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas
• Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs
• Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt
• Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter
• Bygg dyrt och med hög kvalitet
• Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som
används
• Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede
• Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen

Vi tenderar att förhålla oss till byggprojekt i staden som en tidsbegränsad störning. Tvärtom byggs det ständigt, i den pågående urbaniseringstrenden och förtätningen. Projektet "Störningsfri stad" vill skapa ett verktyg som förbättrar trafikplanering kring byggplatser.

Projektet Störningsfri Stad har beviljats medel från Vinnovas utlysning ”Innovationer för ett hållbart samhälle – 2018”. Projektet kommer att löpa över tre år och omfattar totalt 7,3 miljoner SEK varav Vinnova finansierar 4,9 miljoner SEK och 2,4 miljoner SEK är inkind bidrag från deltagande parter. Projektet Störningsfri stad är en del i LiU Bygglogistik fokusområde kring bygglogistik i städer.

Läs mer om projektet på LIU:s hemsida, klicka på länken nedan.

Bilder: Civik - Smart Construction Logistics

Genom samlastning av leveranser på bygglogistikcenter (BLC) kan andelen leveranser till byggarbetsplatsen under stomkomplettering- och installationsskedet reduceras med mer än 80%. Vår statistik visar att en genomsnittlig leverans till BLC utgörs av ca 3,5 kollin/leverans. Det blir många leveranser till bygget om alla dessa leveranser ska lossas på byggarbetsplatsen vilket enligt vår erfarenhet ofta leder till brist på tillgängliga lossningstider. Genom att nyttja BLC kan vi alltså reducera 5 av 6 leveranser till byggarbetsplatsen.

Kundnöjdheten fortsätter att öka vilket är glädjande. På frågor om hur nöjd man är i sin helhet med BLC resulterade i ett resultat på 78 vilket är en liten förbättring jämfört med föregående undersökning.
De frågor som ställdes var:

1. Hur nöjd är du som helhet med BLC:s verksamhet?
2. Hur väl uppfyller BLC:s verksamhet dina förväntningar?
3. Föreställ dig ett idealt upplägg för logistik till ett byggprojekt - hur nära eller långt ifrån ett sådant idealt upplägg kommer BLC:s verksamhet?